Vi var alla överens om att detta är en viktig bok, som ger skrämmande insikter om Sveriges delaktighet i systematiskt bortförande av människor på lösa grunder. Författarens sätt att låna deckarromanformatet till att beskriva verkligheten och journalisternas arbete med att nysta i detta fascinerade oss, även om några av oss tyckte att det var lite svårt att hänga med. Flera trådar och personer nämndes, men följdes inte alltid upp. Å andra sidan ger detta kanske en rättvis bild av journalisternas arbete? Vi såg de tre journalisterna som huvudpersoner, men inte som tre olika individer, utan mer som en enhet. Även om var och en av journalisterna beskrevs i början av boken, med sina personliga drag och egenskaper ganska utförligt utmålade, hjälpte det oss inte riktigt i att hålla isär dem i resten av boken.
Till nästa gång kom vi överens om att läsa Martina Montelius Främlingsleguanen. Och nästa gång blir den 4 eller 5 november, hemma hos Hulda. (Hulda återkommer med besked så snart hon fått sitt schema för nästa period.)
